[15km] Teusajaure – Vakkotavare – Saltoluokta
Att kunna sova med sovsäcken öppen hela natten är ett dåligt omen att morgondagen kommer vara jobbigare än vad den hade behövt vara. I dag var inget undantag.
Vi vaknar till ljudet från larmet som ställts på 06:00 för att ta oss över till andra sidan sjön med båt som går 07:00, där stigen fortsätter över berget mot Vakkotavare och efter en snabb grötpaus på andra sidan börjar vi gå upp genom den branta björkskogen. Vid 09 är vi ur skogen och det är nu redan säkert 20 grader i skuggan, men någon sådan belönas vi givetvis inte med och vi grillas i den stekheta fjällsolen för andra dagen i rad.
Efter en 1 timme och 45 minuter har vi gått klart de 450 höjdmeterna som sträckts ut över ungefär 8km stig och vi kan konstatera att bådas träning gett resultat då samma stigning tog 3 timmar förra året. Nöjda med oss själva tar vi en ganska utdragen rast på toppen med några ballerinakex vardera och tittar ut över Sarekmassivet som man har fullständig sikt över denna helt klara dag. Riktigt majestätiskt att kunna se 2 av Sveriges 5 högsta berg kramandes med flera toppar på över 1900 meter i samma panoramavy.
Sarektjåkkå
Old man and the mountain
Resten av dagen går utför mot Vakkotavare och stigen slingrar sig genom ett utomjordiskt landskap som domineras av stenblock i varierande storlekar och former. Man skulle kunna tro att Anders varit här och spridit ut dem för en sådär 10,000 år sedan ungefär när området var några kilometer under is.
De sista 1,5km ner till Vakkotavare ska man ramla ner för majoriteten av höjdmeterna som man lidit upp för tidigare på dagen och kombinationen av värme och brutal terräng har gjort oss helt slutkörda trots den relativt korta distansen. Vi finner en extra skvätt energi genom att slå igång Anders gym-spellista på hans mobil och kommer in i Vakkotavare till ljudet av ösig power metal och får en del frågande blickar över vår entré till stugan.
Vi går direkt till butiken och köper något läskande, sedan går vi ner till sjön som ligger i närheten för att svalka oss i och vid den tills dess att bussen mot Saltoluokta kommer och hämtar upp det tjugotal vandrare som ska vidare. Det känns som att bussen går snabbare i år, men det gör den såklart inte. Efter andra båtturen för dagen kommer vi till Saltoluokta och det tar inte lång stund efter landgång till vi sitter med varsin upplaga av den lokalbryggda favoritölen Tjers Kolswart (https://www.systembolaget.se/dryck/ol/kal-swartt-3060803) i händerna.
Fina blommor i Saltoluokta
På kvällen käkar vi trerätters på restaurangen, fint ska det va! Vi sitter vid samma bord som en riktig gammal fjällräv som verkar ha hållt på med detta sedan 70-talet och har precis kommit tillbaka efter 2 veckor i Sarek. Han bjuder på många bra historier och information om vad han gjort och hur det var förr i tiden, riktigt spännande gubbe.
Efter middagen hamnar jag i ett tjejgäng från Göteborg där mycket diskuteras, mest fåglar av någon anledning där jag lyckas skina med kunskap jag själv inte visste att jag satt på. Jag och Anders bor i samma stuga som en av tjejerna; Julia. En jättetrevlig och söt tjej som snart ska flytta upp till Stockholm och vi pratar länge under tiden vi ligger i stugan och skriver i våra respektive dagböcker. Innan några ’moves'(jag har inga ’moves’) hinner introduceras så kommer Anders tillbaka in efter ett långsamtal med Emelie, så jag hoppas att morgondagen kanske bjuder på några möjligheter till ’moves’ (återigen, jag har inga ’moves’).
Vi delar en underlig känsla att vi är klara nu, eftersom det var hit vi kom förra året och vi dessutom beslutat att ta en vilodag här i år. Hoppas att den känslan släpper och att det inte är jobbigt att börja gå igen..